vet inte heller vad som kommer hända i mitt liv. om en månad, ett halv år ett år kan jag vara så långt ifrån vetlanda som möjligt. då är allt verkligen borta. precis allt.

då börjar allt på nytt, som det alltid gör. ett steg närmare som en person sa ett steg närmare till vad???

jag bara orkar inte börja om det lilla minsta igen, jag orkar verkligen inte. jag har nästan allt jag kan önska mig här?

iförsig nytt är alltid bättre när det gäller vissa saker, men annars är det värre.

vill njuta av nuet men det går inte, tankarna går alltid vidare till framtiden...